Majrevolution

Den 25 maj i Nådens år 1810 fick de lokala nationalhjältarna i Buenos Aires nog och störtade den spanskutnämnda regeringen till förmån för sin första egna. Detta ska dock ej förväxlas med Dia de la Independencia, vilket inträffar den 9 juli, sex år senare. Emellertid var det avenyn med samma namn som i söndags spärrades av till förmån för den folkfest som inleder 200-årsfirandet av Majrevolutionen. För den uppmärksamme läsaren är det mycket riktigt inte förrän nästa år som det faktiskt 200-årsjubileet äger rum, men varför inte ha ett helt år av festligheter innan man låter kulmen nås?

Dimman låg tät över staden, regnmolnen hade ackumulerats så till den milda grad att de täckte luften från lägsta marknivå upp till stratosfären. Elektriciteten fick nackhåren att resa sig men vår revolutionära anda lät sig inte stoppas; vi måste ner och visa vårt deltagande. Konserten öppnades av den brasilianska percussiongruppen La Bomba de Tiempo, fortsatte med diverse mer eller mindre dåliga argentinska grupper innan det hela avslutades av den världkända electrotangogruppen Bajofondo. De bidrog med en stämningshöjande spelning, och för en gångs skull så kändes det som att eventorganisatörerna faktiskt lyckats. Ett tråkigt inslag var då vi märkte hur folk runt vår flank började röra sig bortåt med näsa och mun täckt i avsmak. Sekunder senare kände även vi en stickande känsla i närborrar och ögon, och jag mindes direkt tårgaskammaren i det militära, visserligen inte på långa vägar lika starkt, men likväl obehagligt. Vem som var ansvarig är oklart, antagligen missnöjda syndikalister och jag tänker inte uttala mig om deras ideologiska rättigheter till åtgärder av detta slag, men det var i vilket fall den enda plumpen i arrangemanget.

I utnyttjade vi helgdagen till att ta en bussfärd till utkanten av staden och gick på den folkloremarknad i de gamla slaktkvarteren vid namn Mataderos. Där såldes hantverk och spelades musik, vi åt parilla och jag prövade på locro, den typiska 25e majmaträttet som värmer frusna kroppar, då denna dag traditionellt sett varit av det kallare slaget. Sedan började regnet och vi for hemåt. Idag är det krispigt kallt; helgens 25-30 grader har bytts mot det blygsamma 12, men solen är här. Nu ska jag gå till sömmerskan och hämta ut min jacka som hon förhoppningsvis har ordnat till.