Storm

Det åskar och blixtrar, dock i omvänd ordning.  Regnet är värre än något jag tidigare upplevt. Befrielsekänslan är ändå total eftersom jag i fredags skrev nemesistentan i Teoría del desarrollo sostenible, och faktiskt tror att det finns en hyfsad chans att jag klarade den. En skopa tur och lite positiv särbehandling hoppas jag på, det är ju trots allt mycket mycket svårt för oss att förstå allting som sägs på utländska.

Måndagens tenta i Dirección Estratégica gick jättebra, jag fick rättat direkt och slutbetyg 6 (4 är godkänt) så nu fattas bara en mindre politikuppsats på onsdag, sedan börjar sommarlovet.

Det tråkiga är att terminsslutet bär med sig förlusten av många kära vänner från runtom i världen, samtidigt som den kommande likväl kommer att frambringa nya. Fram till dess kommer vi i vilket fall få många nätters möjlighet att fira av alla, och jag ser även fram emot examensmottagningar hos folk från fakulteten. 

Nu ska jag iväg ut i regnet och plaska i sparkbyxor i galon, gummistövlar och en sydväst nerdragen över öronen. Hasta luego

Så mörk är natten i midvintertid

Sitter på Starbucks och njuter av söndagkvällens mysstämning bland frappuccino, skummiga latte och pålitlig internetuppkoppling.

Veckan har präglats av intensivt uppsatskomponerande i gruppform; i måndags presenterande vi fiaskot i affärssimuleringen Business Strategy Game, vilken vi efter en stark start sedemera förlorade. Presentationen gick bra, förutom en mindre utveckling av vår strategiska plan så passerade vi igenom godkända; i torsdags hade vi inlämning och presentation i kursen om hållbar utveckling. Vårt arbete gick ut på att jämföra pantsystem i Argentina och Europa med fokus på Sverige. Många intensiva timmar med avslutande frustration med formalian ledd fram till ett innehållrikt och läsvärt arbete. Vi klarade även av presentation bra, trots att vi bara var svenskar i gruppen. 

Jag ska nu vädra min irritation över våra kurskamrater.

Instruktionerna var tydliga för presentationen: 30 minuter per grupp och 5 slides i powerpoint. Problemet är att eleverna här sällan eller aldrig hållit i ett föredrag, så alla grupper visade upp slides med text i 10 punkters storlek stycken i ungefär samma storlek som det jag skriver nu. Omöjligt att läsa samtidigt som någon står och pratar om något helt annat. Totalt irrelevant information. Istället för att köra punkform så väljer dom att skriva meningar med huvudsats med därefter följande tre bisatser. När sedan vår lärare påpekat detta, samt stressat på grupperna om att faktiskt försöka hålla tidsschemat är det ingen som ens visar en antydan till att förändra eller korta ner sitt anförande. Istället för att då inse att "okej då, jag skippar det här och hoppar till slutsatserna så vi i alla fall får visa att vi tänkt något på egen hand", så totalignorerades, såväl alla implicita som explicita, hintar om att eventuellt avrunda.

Jag kan personligen koppla det här beteendet till landets system. Lysande teoriker, överflöd av empirisk information och tips och råd från experter, men ändå är det ingen som tar till sig det minsta, för till syvende och sist så är det faktiskt den kortsiktiga lösningen som snabbast kommer visa resultat.

Jag trivs i vilket fall utomordentligt. Att den första terminen redan börjar lida mot sitt slut känns konstigt då det har gått fasligt fort. Det härliga är att så mycket tid återstår med så mycket mer saker att se och göra, fler bekantskaper, och för att inte tala om jul- och nyårsfirandet om ett par veckor. I torsdags var vi återigen på ambassadörsresidenset, denna gång för en första övning i det traditionella luciatåget som ambassaden bjuder in till varje år. Vi dammade av de gamla klassiska sångerna, däremot så har pepparkaksgubbarna rationaliserats bort, vilka väl i och för sig ändå ett ganska konstigt inslag i ett i övrigt vitdominerat särktåg.

Jag tänkte avsluta dagens inlägg med en förfrågan: Är det någon som kan förklara innebörden av lusse lelle? Jag kan inte begripa hur någon kan komma på en sådan fjantig sång, texten är ju helt obegriplig.

The old in and out

Hettan är här på allvar. Det är kvavt, klibbigt och dammigt. Det härliga är att vi borde ha nästan 2 månader innan sommaren når sitt kulmen. Det är i vilket fall mycket trevligt att kunna vara ute om kvällarna i t-shirt och njuta av nattbrisen. 

Förra helgen hade Redbull, världmästarna i överdimensionerad eventmarknadsföring, lyckats överträffa sig själva. För den som inte känner till så stoltserar Buenos Aires med världens största aveny. Den har inte mindre än 14 filer och fläskar sin väg igenom staden. Och Redbull äger formel-1 stall. Så. Någon eller några på statlig nivå måste ha fått en väl tilltagen check emot att spärra av hela Avenida 9 de Julio under lördagseftermiddagen för att låta Redbulls förare köra fram och tillbaka till folkmassornas förtjusning.  

I fredags firade vi Halloween runtomkring i staden. Jag och Olof klev i varsin vit trikådräkt,hängslen, målade varsitt öga och spatserade omkring fäktandes med käppar föreställandes Alex från "A Clockwork Orange". Säga vad man vill om att amerikanska traditioner sprider ut sig, men just denna högtid är faktiskt uppskattad nästan överallt. Folk har alltid en tendens att spåra ur då de för en kväll får låtsas vara någon annan. Antagligen varför studenter i Sverige tar på sig overaller i tid och otid, detta ständiga identitetssökande. 

Jag tänkte passa på att lite kort beskriva hur våra veckor går här, även om det är någon jag borde ha gjort avsevärt tidigare. Nåväl.

Måndag morgon sätter vi oss i en taxi till skolan, en lyx vi unnar oss på grund av kollektivtrafikens stök, samt på grund av den okristliga tid vår lektion startar (8.30). Det må te sig någorlunda överdrivet och inte alls på något sätt osedvanligt tidigt, men jag ber er ändå att ha i åtanke att dygnen här är lite annorlunda; kvällsmåltiden ätes sällan före 22, och man ska aldrig gå och lägga sig på full mage!

Måndagens skola tar slut kl 14. Hem med buss och äta lunch och därefter läsa ett par timmar innan arbetsdagen är slut.

Så ser de flesta av veckans dagar ut, ett par timmar i skolan och därefter lite eget plugg, ibland får någon som någon känner en besökare som måste välkomnas med en gemensam middag eller en mindre fest, men i övrigt brukar de större nöjena sparas till helgen. 

Terminen börjar i vilket fall dra sig mot sitt slut. Vi har sista tentan i slutet av november och fram till dess så är det en del att läsa och lämna in. Om det går vägen, dvs vi slipper skriva omtenta i december, så börjar sommarlovet och förberedelser inför jul och nyår. Lite speciellt blir det att ha en snöfri jul, även om det väl är så det sett ut de senaste åren. Granen blir saknad, och likaså Karl-Bertil Johnsson. 

Nu ska jag strax gå över på valvaka hos ett par amerikaner. Må bäste man vinna, det lär ju inte bli sämre i vilket fall.