Noa blev i alla fall förvarnad

Jag är hemkommen efter helgens stora äventyr: en carnevalsinspirerad temafest ute på en ö i Rio de la Platas delta. Det var en kickstart på terminen för att få in nykomna såväl som gammalt folk i stämning i något som skulle kunna blivit sommarens härligaste solfest.
Det var 30 grader och växlande molnighet då vi anlände till Tigre för att därifrån ta båten ut till skådespelets plats. Redan en bit ut till sjöss ser vi grenformade blixtar i horisonten, åtföljda av apokalyptiska åskdån. Vi insåg att det oundvikliga vädermonstret skulle helga även oss med sin närvaro. Samtidigt så borde det passera förbi ganska snabbt. Sant och falskt. Det passerade, men storebror Undergången plöjde in senare på kvällen och tvang in oss under de fåtaliga tak som fanns tillhands - slumpmässigt nog över barerna, så det gick ingen nöd på oss. Stötvisa uppehåll gjorde det möjligt att tända enorma lägerbål, men det var ändå som att bygga korthus i en tornado då de ständigt släcktes, tillsammans med hoppet om att kunna sitta ner och mysa i gräset.
Då festen led mot sitt slut letade var och en upp en sovplats och natten förflöt under viss huttrande kyla. På morgonen gick jag ut för att välkomna den nya dagen, och då kom synen. Hela ön var täckt av brungrumligt sörjigt flodvatten; bryggan som tidigare vajat drygt 2 meter över vattenytan befann sig en halvmeter under; de olyckliga satar som lämnat persedlar på marken kunde med suckar plaska omkring och samla sina tillhörigheter. Och så vidare. Jag har aldrig sett på maken. Det var i vilket fall en riktigt kul tillställning och som så många gånger förr stiftades nya bekantskaper i vårt digra internationella nätverk.

Jag satt häromdagen med en god vän och diskuterade hur det kommer sig att argentinarna hela tiden luras och bluffar sig till saker och ting. Detta även i fall då det inte ens behövs. Olika teorier avfärdades innan vi till slut insåg att svaret legat framför oss hela tiden. Grunden till det moderna samhällets fifflande lades av nationalidolens insats i VM-kvartsfinalen 1986. "Guds Hand" visade en gång för alla att det går om man vill och man kommer undan med det; det finns något ädelt i att genom ett väl utfört fusk få sin vilja till lags.. Maradona är landets i alla kategorier största inspirationskälla och om han kan så måste väl vi andra åtminstone försöka? Vi går en ljus framtid till mötes. För att ge styrka åt teorin tänkte jag låta Machiavelli få dagens sista ord:
"Ty människorna tar nästan alltid den väg andra banat och i sina handlingar följer de andras förebild".

Upprop

Idag har jag haft min första matematiklektion på 6 år. Den hölls av den mest gravida kvinna jag någonsin sett, men hon gjorde det bra ändå. Hon ska tydligen försvinna iväg från och med nu så vi får en annan sen.
UADE är en störtskön skola. Mycket mer folk än på UCEMA så jag har bra mycket mer nytt folk att prata med och lära känna. Det är många tyskar den här terminen, det ryktades även om en grupp om 25 ifrån Finland men ännu är det ingen som sett röken av dem. Dom kanske läser andra kurser, typ metallslöjd och slagsmål. Nej, usch så oförskämt sagt av mig.
Jag har till större delen kvällskurser denna termin; dessa går mellan 18.30 och 22.30 så man blir ganska seg på slutet. Anledningen till detta är - förutom att kunna maximera beläggningen på skolan och få intäkter - att många som studerar på högre nivå redan arbetar hela dagarna och på så sätt inte skulle ha möjlighet till att ha lektion på morgonen. Det vill sig bara till att disciplinera sig att få mer gjort på dagarna och inte såsa omkring för mycket.

Så, den här veckan går åt till att prova på kurserna och se om det är någon som tyvärr är alltför svår och drför måste bytas. Jag hyser dock hög tillit till mitt brinnande intellekt.

Nu ska jag gå och äta ugnsbakad sötpotatis.

Imperativ

Sluta läs och gå och se Slumdog Millionaire!
Jag är helt allvarlig, och om du som läser tänker något i stil med "nej, den rekommendationen var nog antagligen riktad till något av de läsare som är yngre/äldre/djupare/victoresque/någon-annan-löjlig-undanflykt, inte en film för mig" har jag något åt dig:
Fel
Fel
Fel.

Det är en film för dig, och om du fortfarande skakar på huvudet så försäkrar jag din biljett; du får det dubbla tillbaka om du efter noggrann själsrannsakning faktiskt ogillade den.

för bokning (i Västerås):
http://www.sf.se/bio/Booking?cmd=listFilms&film=16002657

Trevlig helg

Hösttermin

Sommaruppehållet är nu i stort sett över, på torsdag och fredag har vi introduktionsdagar på universitetet och på måndag sätter kurserna igång. Jag har vässat en penna och ska inhandla nya fräscha block att skriva i. De som varit ute på resa har återkommit och nu ger vi oss in i en mer erfarenhetsrik vistelse. Jag har anslutit mig till en studentorganisation här som heter Buenos Aires International Students, Bais (ja, det var jättekul första gångerna jag sa det, till exempel "det är Baisfest ikväll", "Jag jobbar med Bais" etc) vilket öppnar upp möjligheterna att vara med om lite varierade upplevelser. Forutom inträde på diverse nattklubbar anordnas bra resor, dagsaktiviteter samt en del voluntärarbete; ett projekt är "Un techo para mi país" vilket går ut på att under en helg bygga hus åt hemlösa. Vad min uppgift blir i organisationen är lite oklart, men jag räknar med att rycka in och ta hand om det som behövs samt senare komma med lite egna projekt.

Just det, jag ska faktiskt komma med en hyllning. Igår kväll gick vi och såg Slumdog Millionaire och det var med tacksamhet jag gick ut ur salongen, då det känts som evigheter sedan jag såg en riktigt bra film och hade börjat ge upp hoppet. Färgerna, manuset, skådespelarna, intensiva jaktscener och för att inte tala om ett fantastiskt soundtrack. Den förtjänar varenda Oscar, så om ni ännu inte sett den gör det. Ta även med en och annan näsduk.

Jag läste precis att över 200 valar och ett gäng delfiner lyckats stranda i Australien, och det får mig att fundera lite. För att undvika missförstånd börjar jag med att betona att det är en tragedi. Men.
Vad ska de upp dit och göra, vad ska de överhuvudtaget nära stranden och göra? Jag kan föreställa mig att valar kanske inte är de snabbaste fiskarna och att de därför kanske inte riktigt kan stå emot starka vågor, men delfiner är ena riktiga vesslor har jag sett. Kan det vara så att delfinerna lagt sig att sova mitt i en valflock som även den tagit siesta, och därefter hamnat i en behaglig ström som ledde dem upp på torra land? Men åtminstone EN val borde ju vaknat och kunnat dra igång en sång för att de andra skulle märka vad som pågick. Kan det vara så att de är så förbenat puckade att de trodde att de kunde gå? Där har jag ju hört att en delfin som växer upp i fångenskap bland människor tror att den själv också är en människa. Men det håller fortfarande inte! Såvida inte delfinerna trodde att de var valar och därför inte visste att de kunde simma fort. En tredje förklaring kunde vara att det rör sig om ett kollektivt självmord, men kom igen! VALAR!
Jag vill på intet sätt håna dessa till synes klantiga djur, men det vore intressant att få en förklaring. Ett som är säkert är att jag får skynda på mina planer om att åka på valsafari innan även de argentinska får spel och börjar driva omkring.