influensan fortsätter

Vår skola är nu stängd sedan i fredags. Detta gäller hela nästkommande veckan, därefter kommer tentorna att återupptas igen. Lite komplicerat blir det i och med att ett helt drös ackumuleras denna vecka, men i och med att det är något av ett undantagstillstånd så har skolan diverse lösningar för oss utbytesstudenter, varav vissa har flygbiljetter hem tidigt. Bland annat så kan man eventuellt slippa de framflyttade finalproven om dessa skulle koincidera med hemresan.
Det är som sagt ett ganska stort utbrott av svininfluensa här nu med många insjuknade och antalet dödsfall växer. Problemet är bara att det skedde mitt under kongressens valperiod, vilket utnyttjades av oppositionen i något slags skrämselpropaganda i sin kampanj. Ungefär som att det skulle vara den sittande regeringens fel att en pandemi sprider sig, men politik fungerar väl så. Någon gång i höstas citerade jag Machiavelli här på min blogg, men det var väl kontentan av hur fursten skulle regera; med en sund dos av rädsla och ovisshet bland folket. Personligen finner jag detta ganska vidrigt, då siffror på insjuknade och avlidna kan variera från medie till medie beroende på politisk ställning hos respektive part. Samtidigt så ska man akta sig, jag skippar helt tunnelbanan, den känns äcklig i vanliga fall så nu är det som att dricka virus i gasform.
Det är i vilket fall inte som att folk ändrar väldigt mycket på sina vanor, man ser fortfarande fullt med folk på gator och torg, men större samlingar undviks av uppenbara skäl.

Igår firade vi amerikas nationaldag med långkokta ribs i ugn. Till efterrätt hade den enda amerikanske deltagaren bakat en tårta med stjärnbestrött banér. Helt fantastisk middag.
Idag gick jag upp hyfsat tidigt för att ta mig runt stan för att delta i en fotografering för ett onlinemagasin, ett riktigt pajastema med mode som de flesta födda före 1970 har svårt att förstå. Visserligen förstår jag mig inte riktigt på de mode som försiggicks back in the days så det är dubbelriktat. Emellertid börjar jag märka nu då mitt första kvartssekel så omsider fullbordas inom ett par veckor, att jag inte alls förstår mig på "dagens ungdom" i varje enskilt fall. Så ja, vad är slutsatsen? Ingen alls om jag ska vara ärlig.