Semana Santa

I torsdags hade vi helgdag. Anledningen denna gång var att "fira" årsdagen av förlusten av Falklandsöarna. Det känns ekvivalent med att vi skulle fira 17 maj hemma i Sverige, vilket, vid närmare eftertanke, somliga bevisligen gör, men det är ändå lite märkligt.

Vi har nu, efter 8 månader lyckats hitta den mest genuint argentinska platsen här. Den heter La Catedral och är en milonga, dvs en plats för tangodans. Man kommer in i en mörk sal där väggarna är prydda av märkliga målningar, fuktskador och giganstiska fläktar. På den provisoriskt byggda scenen i 3 etager hänger högst upp en gigantisk idolbild av señor Gardel, tangons mästare.
På la Catedral kostar inträdet 15 pesos och då ingår en tangolektion; en flaska vin kostar 11 pesos och man är välkommen att delta i dansen kvällen lång. Varje kväll har de även framträdande av olika slag; förra veckan var det en saxofonkvartett som spelare och förra veckan en fyrmannagrupp som spelade folklore.

Nu håller jag på och förbereder mig inför påskhelgen. En spontanidé ursprungen alltför sent in i lördagsnatten ledde mig till att köpa en biljett till Florianopolis där jag ska minnas Jesu lidande i sällskap av Olof och en brasilianare. Fernando har, förutom att erbjuda oss boende i familjehuset, utlovat socialantropologiska studier på hög nivå. Mitt största bekymmer är att lära mig portugisiska på 3 dagar och detta särskilt som det förefaller mig ett av de märkligaste språken. Det spås i vilket fall 27 grader, så jag planerar att bränna loss ett sista lager skinn innan hösten släpps inpå huden.

Jag har den sista tiden hållit bloggen dåligt uppdaterad, och tyvärr beror det mest på att inte så mycket hänt. Därmed inte sagt att jag har tråkigt. Vi stormtrivs, dricker mate, umgås, pluggar, umgås mer, löser livsfrågor på rökiga barer. Med andra ord, en tillvaro som jag önskar vore mindre tillfällig än ett år. Jag har i kväll sökt lite kurser inför höstterminen(höst nummer två, E.BA) och lagt upp en plan för hur tillvaron smidigast och fortast ska gå att fördriva väl hemma i Sverige. Det är inte på något sätt att jag skulle vilja stanna borta för alltid, men i Linköping händer det alltför ofta att man försöker köra formel-1 på en gokartbana, medan det här är perfekt gynnsamma förhållanden och utrymme finns för alla att ta ut kurvorna (var detta en totalt obegriplig och överdriven metafor, vad vet jag? Tolka fritt kamrater!).
Jag var hos en bekant utanför staden nu i helgen och fick av hennes mor skänkt mig ett notark till en traditionell ballad. Denna har jag dyrt och heligt lovat att lära mig så fort jag kommit hem till norden. Jag ska även ner till San Telmomarknaden och köpa på mig lite tangonoter då jag känner att jag bör ha med mig något mer kulturellt och produktivt än en matemugg i bagaget.

Glad påsk, förät er inte på ägg, måla med glatt humör men glöm inte att de i slutändan ska pickas i bitar.